Torgny Lindgren och musiken

Musikens roll i lyriken är flitigt utforskad och omskriven men inte dess roll i romankonsten. Torgny Lindgren, folkkär norrländsk berättare och ledamot av Svenska Akademien, utövade sällan själv musik. Men en orgelton är förnimbar i hans prosa, han var bördig från "orgellandet" i Västerbotten. Genom att lyssna på musik, inte minst i radio och på grammofon, skaffade han sig goda kunskaper om tonkonsten. Ibland bygger han romaner efter musikaliska formmönster som fuga, sonat eller rondo, ibland skildrar han sina personer med hjälp av musik, ibland fångar han en hel livsstämning med musik. Katoliken Lindgren uppfattar tonerna som en port till evigheten. I en rad noveller och romaner som Ormens väg på hälleberget, Norrlands Akvavit, Ljuset, Pölsan och Dorés bibel får vi följa en diktare, som älskade Johann Sebastian Bach lika mycket som Gustav Mahler.

Emeritusprofessom i litteraturvetenskap Thure Stenström, f. 1927, gotlänning med organist- och kantorsexamen. Tänkte sig en bana som kyrkomusiker men blev i stället innehavare av en lärostol i Uppsala. Viktigare böcker om nordiskt genombrott, existentialismen, Eyvind Johnson, Lars Gyllensten, Ingemar Hedenius. Mer än 240 understreckare i SvD. Memoarbok: I alma maters tjänst (2004).