Det är EU-domstolens uppgift att säkerställa att EU-rätten tolkas och tillämpas enhetligt i medlemsstaterna. EU-domstolen fullgör denna uppgift genom att på begäran av nationella domstolar meddela förhandsavgöranden angående tolkning och giltighet. Bestämmelserna om förhandsavgörande finns i artikel 267 i fördraget om europeiska unionens funktionssätt.
I denna avhandling behandlas det EU-rättsliga begreppet domstol i artikel 267. För att betecknas som domstol krävs enligt EU-domstolens praxis att det nationella organet har vissa strukturella kännetecken, t.ex. är upprättat enligt lag och är oberoende. Dessutom ska organet ha en rättskipande funktion. Vad innebär det att organet är oberoende? Vad menas med rättskipande funktion? Dessa och många andra frågor om innehållet i domstolsbegreppet behandlas i denna avhandling. Gränsdragningen mellan den dömande och den verkställande makten inom ramen för domstolsbegreppet analyseras bl.a. utifrån ett maktdelningsperspektiv.
I avhandlingen diskuteras också andra frågor om EU-domstolens tolkning av domstolsbegreppet, t.ex. om tolkningen är rättssäker och om den främjar det bakomliggande syftet med förhandsavgörandena. Ett förslag till reformerad tolkning uppmärksammas också.
Akademisk avhandling.
ArbetstitelBegreppet domstol i EU-rätten: en studie av domstolsbegreppet i bestämmelserna om förhandsavgörande
Standardpris549.00
Illustrerad Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypInbunden
Recensionsutdrag
Läsordning i serie115
MediatypBok
AvailableToOrder IsContractProduct Inlaga
Sidor385
Publiceringsdatum2010-04-26 00:00:00
FörfattareHenrik Matz
erpOwnsPrice Kort BeskrivningDet är EU-domstolens uppgift att säkerställa att EU-rätten tolkas och tillämpas enhetligt i medlemsstaterna. EU-domstolen fullgör denna uppgift genom att på begäran av nationella domstolar meddela förhandsavgöranden angående tolkning och giltighet. Bestämmelserna om förhandsavgörande finns i artikel 267 i fördraget om europeiska unionens funktionssätt.
I denna avhandling behandlas det EU-rättsliga begreppet domstol i artikel 267. För att betecknas som domstol krävs enligt EU-domstolens praxis att det nationella organet har vissa strukturella kännetecken, t.ex. är upprättat enligt lag och är oberoende. Dessutom ska organet ha en rättskipande funktion. Vad innebär det att organet är oberoende? Vad menas med rättskipande funktion? Dessa och många andra frågor om innehållet i domstolsbegreppet behandlas i denna avhandling. Gränsdragningen mellan den dömande och den verkställande makten inom ramen för domstolsbegreppet analyseras bl.a. utifrån ett maktdelningsperspektiv.
I avhandlingen diskuteras också andra frågor om EU-domstolens tolkning av domstolsbegreppet, t.ex. om tolkningen är rättssäker och om den främjar det bakomliggande syftet med förhandsavgörandena. Ett förslag till reformerad tolkning uppmärksammas också.
Akademisk avhandling.
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct SeriesTitle
BokinfoStatusCode21