RESTENÄS vackra landskap har en lång historia. Från 1400-talet till mitten av 1600-talet var Naes dansk-norsk sätesgård, med ägare i släkterna Lauritsen, Bamse, Maaneskiöld och Bildt, varav några även bodde här. När ägandet blev svenskt förlorades skattefriheten, men när Margareta Hvitfeldts fogde Valdalin köpte hemmanet såg Karl XI till att han fick skattefrihet - ett tag - tills reduktionen även drabbade Restenäs.
Från 1703 ägdes Restenäs av tre generationer Simmingschiöld. Erich S. styrde över Orust, Tjörns, Inlands Nordre och Fräkne härader. Sonsonen Daniel S. var löjtnant och såg till att den myckna sillen togs om hand även i Restenäs.
Fyra familjer från Orust, från släkterna Bruhn, Hindricksson och Rytterberg köpte var sin 1/4-del 1788 och Restenäs delades för första gången.
Släkten Hellsten med 1600-tals-anor i socknen, kom till Restenäs på 1850-talet och ägde efter några decennier tre av Restenäs fem gårdar. Men när 1900-talet randades kom istället nya ägare. Bl a en marinmålare och en frikyrkopastor.
Hemmansägarna följs under 480 år, men - torparna och staborna är inte bortglömda ...
ArbetstitelRESTENÄS: Hemmansägare, torpare & stabor i ett Bohuskt hemman 1495-1975
Standardpris499.00
Illustrerad Orginaltitel
Åldersgrupp
BandtypInbunden
Recensionsutdrag
Läsordning i serie
MediatypBok
AvailableToOrder IsContractProduct Inlaga
Sidor352
Publiceringsdatum2022-05-01 00:00:00
FörfattareRICCARD MONTÉN
erpOwnsPrice Kort BeskrivningRESTENÄS är en inte speciellt märkvärdig ”bebyggelse”: 3,24 kvkm fastland och några öar. Där finns inte ens en kiosk att handla i. Det är jordbruksmark sedan länge och en större gård drivs fortfarande. All mark hålls öppen genom betesgång. 276 personer är skrivna här i 74 fastigheter. 187 ägs av fritidsboende.
Restenäs historia handlar om hemmansägarna, och deras ägor, från slutet av 1400-talet (dansk-norsk tid), fram till 1975, liksom samtliga torp och torparna samt staborna.
Storlek
Färg
IsBokinfoProduct SeriesTitle
BokinfoStatusCode21