Gösta Adrian-Nilsson (GAN, 1884-1965) var en av de ledande inom den svenska modernistiska konströrelsen från 1910-talet. Hans nya konst var något unikt: den sammanfogade bilder av industrialismens nya tekniska krafter i en syntetisk kubism med starkt maskulina figurer i form av industriarbetare i eldiga miljöer eller av sjömän i scener som samtidigt gav hans bilder starka homoerotiska laddningar, men inlindade i konstnärliga uttryck som överlämnade tolkningen åt sina betraktare.
GAN var även författare till ett par diktsamlingar och ett par noveller samt flera artiklar och småskrifter med konstteoretiska utläggningar, ofta i polemik med konstkritikerna. Han var en uppmärksammad del av det kulturella produktionsfältet, men han tillhörde aldrig de ortodoxa eller skaffade sig någon maktposition där. I stället höll han envist fast vid sin personliga övertygelse om sitt konstnärskap. Det följde honom genom hela livet med en upplevd ständigt svag privatekonomi, men han framhärdade.
För första gången presenteras här en renodlad studie i GANs ekonomiska historia. Studien är en cross-over mellan konsthistoria, ekonomihistoria och kulturhistoria. Han överlevde, mycket tack vare ekonomiskt och annat stöd från flera av sina lojala vänner. Hans livs största retrospektiva separatutställning 1958 på Liljevalchs gav honom hans högsta årsinkomst, och året före sin bortgång tillerkändes han som en av de första statlig konstnärsbelöning.
Anders Perlinge är fil. dr och docent i etnologi, Stockholms universitet, och var tidigare verksam som arkivarie vid Stiftelsen för Ekonomisk Historisk Forskning inom Bank och Företagande, och därefter som forskare vid EHFF Institutet för Ekonomisk-historisk och Företagshistorisk Forskning vid Handelshögskolan i Stockholm.