Frihetsretorik och marknadslogik: En analys av den svenska högskolepolitiken 1970--2014 skildrar de marknadsliberala idéernas påverkan på de svenska universiteten och högskolorna med fokus på 1990-talets utbildningspolitiska reformer. Utbildningshistorikern Johanna Ringarp diskuterar vilka argument som framfördes i den politiska debatten, hur reformerna implementerades och vilka konsekvenser de fått under 2000-talet. I analysen poängteras både kontinuitet och förändring.
En utgångspunkt i boken är två reformperioder inom den högre utbildningen under efterkrigstiden: decentralisering och regionalisering som inleddes på 1960-talet, och ökad valfrihet och autonomi från slutet av 1980-talet. Det handlade om en ideologiskt laddad politisk kamp och ett diskursivt systemskifte i synen på välfärdspolitiken. Begrepp som frihet och autonomi fylldes med olika betydelser och uttolkningar för att legitimera de förändringar som de politiska företrädarna ville uppnå. I det arbetet var inte minst de borgerliga partiernas erfarenheter av tidigare reformer och av Socialdemokraternas långa regeringsinnehav, liksom de borgerliga regeringarnas misslyckanden under 1970-talet, viktiga drivkrafter.
Boken riktar sig till alla som vill få en fördjupad bild av den högre utbildningens omvandling och en bakgrund till dagens diskussioner om frihet, autonomi och politisk styrning inom högskolesektorn.
Johanna Ringarp är docent i historia och pedagogik och verksam vid Stockholms universitet och Uppsala universitet. Hennes forskningsfokus är utbildningshistoria och utbildningspolitik. Hon disputerade 2011 på avhandlingen Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling.