Många med autism beskriver att möten med vårdpersonal går snett – att de inte känner sig tagna på allvar, inte fick fram det de ville eller inte riktigt förstod vad personalen sa. Det vill den här boken ändra på.
Man pratar ofta om att individer med autism kan ha svårt att kommunicera och att förstå människor utan autismdiagnos (neurotypiker). Men neurotypiker kan ha lika svårt att förstå autister. Eftersom svårigheterna går åt båda hållen behöver vårdpersonal som är neurotypiker anpassa sitt beteende och bemötande, så att patienter med autism får en bra vård.
Att möta autister i vården ger gedigen förståelse för autism och presenterar konkreta råd och tips om hur personal och hela mottagningar kan skapa bättre förutsättningar för goda möten – och därmed mer jämlik vård. Innehållet bygger på forskning, erfarenheter från klinisk praktik samt intervjuer med både autister (i rollen som patienter) och professionella inom vården (som ofta, men inte alltid är neurotypiker).
Boken riktar sig till dig som är neurotypiker och jobbar inom hälso- och sjukvård, men även inom omsorg, elevhälsa och liknande verksamheter, som kurator, sjuksköterska, undersköterska, mentalskötare, logoped, arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare, tandläkare eller psykolog. Som autist kan du redan mycket inom området, men boken kan förhoppningsvis bidra med nya insikter även till dig.
”Jag upplever att vissa kollegor säger att de kan npf, men att de i själva verket inte har så djupgående erfarenheter. Psykologer lutar sig gärna mot teorier och metoder, och jag är rädd för att vi blir lite för metodtunga. Psykologerna måste förstå och kunna npf på djupet, inte bara ha läst kriterierna och luta sig mot metoderna.”
Läs Psykologtidningens porträtt av Maria Bühler och Att möta autister i vårdenhär.
Sagt om boken:
”Texten är väl underbyggd med referenser samt citat från intervjuer med patienter och vårdpersonal. Boken ger många konkreta råd kring hur vårdpersonal kan arbeta för bättre förutsättningar för autister som söker vård, och riktar sig till vårdpersonal men är även relevant för specialpedagoger eller annan personal inom skolans elevhälsa, samt ytterligare personer som möter människor inom autismspektrat.”
Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 5, 2024